Traditioner

Mårtensafton: gåsen, svartsoppan och Skåne

Den 10 november dukar många skåningar fram svartsoppa och stekt gås. Mårtensafton är en av de få äldre högtiderna som fortfarande firas, och den har en lång historia.

Vita tamgäss som går i flock över en torr betesmark

Varje år i början av november märks det i Skåne. Restaurangerna annonserar gåsamiddag, butikerna tar in gäss och svartsoppa, och i många familjer är den 10 november ett datum man håller fritt. Mårtensafton är en av de äldre högtiderna som har överlevt nästan oförändrad, och för mig hör den till de stora kvällarna på året.

Helgonet Martin

Mårtensdagen den 11 november är helgonet Martins dag. Martin av Tours levde på 300-talet och blev biskop i Tours i nuvarande Frankrike. Han var ett av medeltidens mest kända helgon, och hans dag firades i stora delar av Europa. Mårtensafton är kvällen före, den 10 november. I Sverige fick dagen dessutom en extra betydelse efter reformationen, eftersom Martin Luther föddes den 10 november och fick sitt namn efter helgonet.

Legenden om gässen

I den svenska almanackan har den 10 november namnen Mårten och Martin. Namnsdagen och festen sammanfaller alltså, och i många skånska familjer har en Mårten eller Martin fått stå i centrum vid gåsamiddagen.

Varför just gås? En legend berättar att Martin inte ville bli biskop och gömde sig bland gässen, som skvallrade med sitt kacklande. Mer jordnära förklaringar finns också. Mårtenstid var en tid då gässen var feta efter sommaren och det var dags att slakta inför vintern. Dagen låg dessutom vid en tid då arbetsåret på landet gick mot sitt slut, och då passade en festmåltid.

Svartsoppan

Svartsoppa är kanske den mest omtalade delen av middagen. Den görs traditionellt på blod och buljong, och smaksätts med kryddor, vin eller sprit och frukt. Den är söt och kryddig på samma gång, och den delar meningarna. I min familj har det alltid funnits de som äter dubbel portion och de som går direkt på gåsen.

Skåne och gåsen

Gåsuppfödning har lång tradition i Skåne, och mårtensfirandet har varit starkare här än i stora delar av landet. Många skånska hembygdsföreningar, gästgiverier och restauranger håller i traditionen, och i familjerna förs recepten vidare. Det är också en högtid där det går att se hur traditioner förändras: i dag äter många anka i stället för gås, och svartsoppan köps ofta färdig.

Mårten i andra länder

Mårtensfirandet är inte bara skånskt. I Danmark äter många and eller gås på mortensaften samma kväll. I delar av Tyskland och Nederländerna går barn i lyktprocessioner till minne av helgonet, och gåsen hör till festen även där. Skåne har alltså del i en gammal europeisk tradition, och kanske är det inte så konstigt att den har varit starkast i den del av Sverige som ligger närmast kontinenten.

Fråga om din familjs mårtensafton

Om du vill dokumentera en tradition, börja med din egen. Vem lagade maten, och vem lärde den personen? Vilka rätter har tillkommit och vilka har försvunnit? Fotografera dukningen och skriv ner receptet med alla avvikelser. Om några decennier är det en källa.

Fler av bygdens fester finns i artikeln om gillen och skördefester, och i Skriv ner minnena finns tips för att intervjua de äldre i släkten.

Texten beskriver allmän kunskap och egna erfarenheter. Arkivens söktjänster, öppettider och regler ändras ibland; kontrollera aktuella uppgifter hos Riksarkivet, Lantmäteriet, länsstyrelsen eller din kommun.

Skrivet av

Sigrid Mårtensson

Hembygdsforskare från nordvästra Skåne som har letat i kyrkböcker, skifteskartor och fotolådor sedan 1990-talet. Inte arkivarie och inte antikvarie, men en envis amatör som gärna delar med sig av vägen till källorna. Ser du något som är fel? Hör av dig.

Mer från samma trakt